Ena veckan ligger man på soffan och tror att livet är över, både bildligt och faktiskt, nästa har man repat ork och är åter på banan! Idag spirar solen över söderort och fast temperaturen ligger en bra bit under noll känner jag mig varm och lätt.
Satt uppe långt in på nattkröken och skrev ansökningar som ska ta mig till framtiden, papper och uppgifter jag haft liggandes alltför länge men inte orkat fylla i. Men så runt tolv lossade den mentala proppen och jag skrev så tangenterna skrällde. Riktigt bra blev det faktiskt också, även när jag läste det i dagsljus.
För så konstigt verkar livet vara, att man endera dagen håller på att bränna ut sig över en handfull husvisningar, och nästa sitter man i godan ro med sin käraste sambo och skissar på drömhuset.
Ibland orkar man inte ens tänka tanken att ta en dusch, och helt plötsligt utan att man visste hur kommer det en dag då man tycker att det vore en bra idé att åka till badhuset med sina sex barn på ett litet spontandopp.
Och så här på slutet i detta lyckliga upprop måste det ju berättas att Liten Späd lärt sig att krypa! Jojomensan, ynka sju månader gammal men ändå med hela golvet i besittning. Min fina underbaraste Liten Späd!
Det ni!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du är bäst.
Kram!
Skicka en kommentar