Dagens dilemma, råd emottages tacksamt!

Ja alltså så här ligger landet:
Vi har en hund som verkligen gillar tuggben (av tvinnad torkad oxhud) vilket gör att det dräller ett mindre plockepinn runt om i huset.
I vår familj finns också LitenSpäd. Hon är tio månader nu och mycket mobil. Det hon tycker allra mest om i världen kan rankas så här: 1. Diskmaskinen 2. Tuggben 3. Allt annat.
Om det ligger ett litet kvarglömt ben på golvet blir hon som tokig och snappar snabbt upp det i kryp-farten, innan hon drar sig tillbaka på undangömd plats för att gnaga i lugn och ro.

Min fråga är:
-Kan man ge tuggben till bebisar? Eller är det sjukt på något sätt?
Det känns sjukt, men samtidigt får hon säkert i sig en dos kohud varje gång hon äter korv eller färdiga köttbullar.

Gardiner?

Gardiner, vad är det bra för?
Är det för att hindra dagsljuset att komma in: "Ursäkta, men jag har fått lite för mycket ljus på mig här, bäst att sätta upp en gardin". Eller är det kanske för att man vill visa upp sina påhittiga kreationer i form av fluffigt tyg som samlar damm. Varför ska man smycka sitt hem med loppiga Jysk-stuvar som skymmer utsikten och dödar solskenet, egentligen? Folk sitter barkom sina sjok av chifong och beklagar sig över att de är deppiga. Tacka gardinerna för det när du inte kan insupa ens den lilla skärva sol som vinterhalvåret erbjuder oss.

En del människor verkar vara panikslagna över att någon ska se dem och måste till varje pris skydda sig mot insyn, men jag funderar över vad de är så förbannat rädda för att någon ska se.
Vad gör alla gardinmänniskor bakom ridåerna av bomullsväv och masksinvävda spetsar? Har de swingerspartyn? De kanske gör väldigt mycket snuskiga saker helt enkelt. Eller HAR det väldigt snuskigt hemma och så sätter de upp gardiner så att ingen kan se in.

Saker som jag hatar nr1:

Ibland hatar jag att vara mamma. Det är t ex nu när det drar ihop sig till avslutning och man får såna här mejl i sin inbox (Kolla här nedanför)
Det finns inget jag är så otroligt osugen på, som just att samla in pengar. Samlade vi inte nyss in till en blomma/present/krya-på-dig-kort/klassresa/skoldisco eller vad tusan det nu var? Jag måste dock berömma den hurtfriska tonen som mamman lyckats skrapa ihop i utskicket; själv skulle jag aldrig lyckats förställa mig så bra att det ens liknade något som kan anses besläktat med entusiasm.

"Hej alla barn och föräldrar i åk 7!
Nu är det dags att börja fundera på hur vi ska få in pengar till
klassen så dem kan göra något kul i år 9. Vad det blir, beror på hur
mycket pengar vi får in.
Barnen har en hel del förslag på vad de vill göra för att få in pengar,
loppis, sälja fika på skolan, sälja olika saker. Vi behöver ännu mer
förslag, och vi vill veta vilka föräldrar som kan tänka sig att ta
ansvar och hjälpa till med dessa saker. När det gäller loppis på torget måste man söka tillstånd på stadsdelskontoret och det kostar
en slant, men jag tror att man kan få in en del pengar om man hjälps åt.

Det vore väl också kul att träffas barn och föräldrar för att göra
något trevligt tillsammans! Vi satsar på det i början på nästa
termin.
Vi börjar med att samla in 100 kr från alla barn för att ha något att
starta med, kanske bjuda barn och mentorer på något på avslutningsdagen.
Jag och * tar också på oss att köpa en present till mentorerna,
som överlämnas på avslutningsdagen. Lämna 100 kr till i ett kuvert med
namn på under v 20 till *!

Så kom igen och hitta på aktiviteter för att få in pengar till klassen,
mejla oss dessa så sammanställer vi. * tar med förslagen till
klassen för diskussion!!!!!!!"

Rökpaus.

Det är man värd efter att ha mailat in sista MVG-uppgiften på kursen.

Dags att fira sommarlov!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
(Eller, jag ska fixa en grej till, men den är så liiiiiten att den inte räknas)

Molly är (snart) död.

Nej tack!
Nu dör jag direkt om jag ser ett endaste reportage som illustreras med ett foto på ytterligare en karriärs-kvinna 38+ iklädd Odd Molly-kreationer.
Det började i höstas när jag läste olika inredningstidningar och såg samma skira små klänningar upphängda på ståltrådsgalgar i varenda liten eviga vrå.
Jag vet inte vad det är, men kan vi inte låta den där gamla tantan (Och då syftar jag på Molly) somna in och dö snart, snälla!?

Kom-ihåg-lista

Bra saker med att flytta:
1. Man rensar automatiskt ut gammal skit som man annars bara skulle haft liggande i evighet, amen.
2. Man hittar saker som varit borta i tusen och en natt, t ex Pippi-dockans förklädesklänning.
3. Det är roligt att plocka upp alla sina saker på nytt ställe, det är som om man aldrig sett dem för "nämen har vi en sån här snygg!"
4. Man får det (oftast) bättre.
(Viktigt att fokusera på när man tänker patetiska saker och fäller en tår i flyttkartongen.)

Dåliga saker med att flytta:
1. Man kan bli över-nitisk och kasta saker som man sen ångrar.
2. Man tänker sorgliga saker som "här tog hon sina första steg" och "nu ska vi aldrig mer leka i det här rummet"
3. Man måste städa som ett as. Det kan bli för mycket av det goda, till och med för mig.
4. Man känner ingen på det nya stället.
(Men på ett sätt platsar det på "bra saker-listan" också. Det beror ju liksom på)

Framtidsplaner:

Ikväll: Hämtning av 28 flyttkartonger. Nu finns det inte någon återvändo.

I morgon: Packning.
Och peppning av tre trettonåringar som bestämt sig för att provfilma för en ungdomsfilm.

(Idag firade jag och HerrPiano sex år i synd. Allt skedde med pompa och ståt på Mc Donalds drive-in i Årsta. Det hade jag inte kunnat drömma om den där kvällen 2003...)

Hantverkar-aveln

För några veckor sen läste jag en undersökning som kommit fram till att svenska kvinnor helst av allt vill ligga med hantverkare; att det är deras ständiga sexdröm -att mannen ska vara grovarbetare.
För män gällde det omvända, de vill helst ligga med typ jurister och läkare om de får välja. Kvinnor som är högutbildade och inte ägnar sig åt något kroppsligt ansträngande. Mycket intressant tycker jag.

Då måste vi ju omvärdera jämställdheten på sikt.
För om det naturliga urvalet kommer att bestå utifrån dessa kriterier, går tjejer snart om männen i samhällsstrukturen.
Om vi avlar oss vidare på män som inte reflekterar så mycket utan 'hugger i' och kvinnor som universitetsstuderar och styr allt som inte har med dränering, stambyte och kablar att göra, så måste detta leda till att männen succesivt degraderas och kvinnorna springer om.

Är det en uttänkt strategi från kvinnornas sida månne?

I've got a dress!!!

Ja eller jag har den inte i min ägo än, om man nu ska vara så himla petnoga. Men varför ska man det, det är väl bättre att glädja sig åt det faktum att jag faktiskt har hittat exakt vad jag ska stoppa min bleksladdriga lekamen i när det väl beger sig....
Underbar, Watson -UNDERBAR!

Dagens lärdom

...gnäll inte över hur befängt det är med den nya "energideklarationen" som ska göras -iallafall inte inför den där jävla göteborgaren som numer livnär sig på fanskapet. Man får nämligen så dålig och kallsinnnig hjälp efter att man sagt saker som "Men det är ju som ett idiotiskt skämt! Det känns helt sinnesrubbat att man ska behöva ägna sig åt sånt här godtyckligt dravel när man är mitt uppe i en flytt!" osv.

(Men helt ärligt vad tycker ni om det faktum att ..."skulle blanketten komma till oss utan de uppgifter som krävs eller utan dokument som styrker de uppgifter lämnade kommer vi att ta ut en extra administrativ kostnad på 790 kronor." Utöver det ska man betala de vanliga 2050 kronorna för "tjänsten". Det konstiga är att jag inte vet vilken tjänst jag betalar för, exakt vilken roll den här firman spelar. Kan man inte energideklarera utan inblandning av någon annan? Typ som att deklarera utan revisor?)

Snart...

...våras det för Gäddan.
Fy för hundan vad jag sliter med plugg och flytt just nu.
Ingen tid till blogg, eller snarare ingen ork.
Men jag tänker på dig, lilla älskade fisk-jävel!