lördag 29 november 2008

Stora familjer

I somras när vi var på stranden hela gänget
-trettonåringarna, sonen, lillasystern, spädisen, sambon och jag, hände detta.

Jag hade precis börjat leva som 6-barnsmor och inte riktigt hunnit vänja mig vid mängden.
Vid sidan om oss (Som packat upp tre påslakan för att få plats, och därmed tagit en ganska stor procentuell del av stranden i anspråk)
kamperade två kvinnor med 10-12 barn i varierande skolåldrar.

Jag funderade över det när jag satt där i solstolen och ammade;
"här sitter jag med min stora familj vid sidan om några andra som också har många barn"
Helt plötsigt kändes det inte så konstigt längre, klart man kan ha sex, sju ungar utan att vara vare sig kocko eller religiös. Det kan vara snarare vara lite alternativ-bohem-härligt i storstadsdjungeln -en dryg näve kids och rock n roll.

Livet kändes bra, solen värmde och jag kände sån samhörighet med mina grann-systrar som också valt att leva familjelivet big.
...ända tills de packar ihop och det visar sig att det inte alls handlar om två stora familjer utan ett fritids.

RIDÅ!

9 kommentarer:

Sylvia sa...

:-D till strandminnet! Men hur går det för kisse, hoppas han kryar på sig!???

Gäddan sa...

Idag har bölden spruckit och jag har tvättat och lagt omslag.
Vetten tyckte vi kunde vänta med att åka in till imorgon, så har vi lite pengar kvar till julklappar åt barnen också.
Men himlars skymning vad illa det där varet luktar. Jag rööööös ända in i märgen.
Annars verkar han gladare idag, och inte någon feber.
Peppar peppar

Huskorset sa...

Men gudars skymning vad komiskt. Ni är f.ö. helt fantastiska i er familj!

Gäddan sa...

Kisse är hos vetrinären i detta nu och blir opererad.
Han kommer att bli frisk!!!!

Sylvia sa...

Heja Kisse!!!

Söderberg sa...

nu har han strut

Huskorset sa...

Behemot gör en Bruno, alltså.

Gäddan sa...

Tack HK!

Men jag vill påpeka att Bruno blev sjuk för att HAN åt på något.
B blev sjuk för att NÅGOT åt på honom.
Men jag vet inte om det ena är bättre än det andra.

Huskorset sa...

O, ja, visst är det skillnad.
Bättre eller sämre vet jag inte, men det ena gör sig i en trubadurshow.
Det andra gör det inte.

Får jag be om mina varmaste tilfriskningsönskningar till kissen B.

(Jag vill nu överförtydliga att det inte var Bs tillstånd som jag fann komiskt ovan, utan inlägget om fritidsfamiljen på standen. Så klart.)