(Jojo. Nu ska man bli en sån som bastar och lögar sig. Och vänta bara tills vi satt tänderna i det där vardagsrummet, ni ser väl potentialen i dörrarna?!)
Idag har vi haft celebert besök av snickaren, alias Kingen.
Folk må tycka vad de vill om sina hantverkare, men jag måste säga att jag nästintill _älskar_ vår! Han och hans otroligt effektiva och duktiga arbetslag förvandlade vår radhuslya till en modern funkisdröm. Det finns inte ett ont ord att säga om deras insats, deras kunskap och kalkyler.
Och nu är det äntligen dags igen.
På fredag får vi nyckeln till nya huset i Finorten och ska göra resan en gång till. En favvo i repris helt enkelt. Jag har svettats, gråtit och svurit över vår förra renovering när den pågick och bävat för att behöva uppleva it all over again.
Men idag, om så bara för en enda dag, känner jag mig munter och uppsluppen. Full av förväntan och förtröstan. Tänk att vi ska flytta dit vi alltid längtat! Jag måste nypa mig i armen; klart det kommer bli bra!
Och Kingen -varmt välkomen tillbaka!
(Påminn mig om detta inlägget när mitt gnäll kommit igång, när vi sitter i flyttskiten och med hantverkarna runt oss 24/7!)
2 kommentarer:
Låter härligt att ha hittat "rätt". När man dessutom har en King i krokarna är ju saken biff. Jag ska påminna dig...
Tack Hemliga Damen!
Vi har edan fått ett lite kallt uppvaknande iom att banken inte vill hosta upp våra pengar till renoveringen det datum VI vill.
Letar just nu alternativa lösningar tills vi får våra stålar.
SUCK!
Skicka en kommentar