En positiv sak med att man ska flytta fram klockan en timme i natt, är att imorgon kommer mina små telningar följaktligen inte vakna vid den sjukliga tiden 05.00 utan vid det nästintill enbart hälsosamma klockslaget 06.00
Se där!
lördag 28 mars 2009
fredag 27 mars 2009
Öppet brev
Till dig som stal LillaArgs inlämnade favoritmössa ur lådan för kvarglömda saker i Tekniska Museets reception härom dagen, trots att den var tydligt namnad och telefonnumrerad:
Gud ser dig -och Allah, Jehova och Jesus med den helige ande.
För att inte tala om Jävulen och Tomten!
Jag hoppas stammen till ditt hus brister nästa gång du är på semester i Långtbortistan, så du välkomnas hem av spruckna golv och tapeter som kryllat sig över dina totalförstörda möbelskatter. Jag hoppas också att din katt flyttar och att växellådan på din relativt men inte tillräckligt nya bil brakar ihop och att din partner inleder ett förhållande med din bästa vän.
Sen kanske vi är kvitt.
tisdag 24 mars 2009
Prestationskrav
Åh vad jag har ångest idag! Pluggångest!
Jag har återupptagit mina studier som jag höll på med när jag jobbade. Då gick jag i skolan en kväll i veckan och pluggade på halvfart. Det gick bra. Trots mina krav.
Jag kan inte låta bli att plugga som ett as, jag kan inte förlika mig med tanken på att inte bara ha MVG:n i alla kurser.
Så det fick jag.
Sen gjorde jag uppehåll när vi fick LillaArg, LitenSpäd och fram tills nu.
Nu när vi renoverar, skolar in på dagis, ska flytta och jag är hemma med en spädis. Då tyckte jag det var en fenomenal idé att börja läsa igen. På full-fart, distans.
Så nu sitter jag efter att barnen lagt sig och deltar i diskussioner på vårt skolforum om uppgifter vi fått, läst och skrivit. Plöjer böcker och gör läxor. Roligt, och lite knepigt.
Det skulle var så himla skönt om jag kunde låta det få vara så; roligt! Om jag kan acceptera ett G på just den här kursen, just nu när det är så himla mycket runt omkring -det hade varit toppen! Ett G skakar jag fram ur min rockärm, fiser ur mig i en handvändning, fixar i ett nafs.
Inga analysuppgifter, uppsatser och fördjupningsfrågor som krävs för MVG. Bara en handfull platta studieuppgifter som man kan läsa sig till i hänvisad litteraturlista. Lätt som en plätt -och skönt!
Men jag vet inte om jag klarar av att ta det lugnt! Vet inte om jag klarar att inte vara ambitiösast, högpresterande och djuplodande. Jag klarar kursen, visst. Varför är det så svårt att nöja sig med något rimligt som inte kräver blod, svett och tårar?
Hur fasen ska jag tänka?
Jag har återupptagit mina studier som jag höll på med när jag jobbade. Då gick jag i skolan en kväll i veckan och pluggade på halvfart. Det gick bra. Trots mina krav.
Jag kan inte låta bli att plugga som ett as, jag kan inte förlika mig med tanken på att inte bara ha MVG:n i alla kurser.
Så det fick jag.
Sen gjorde jag uppehåll när vi fick LillaArg, LitenSpäd och fram tills nu.
Nu när vi renoverar, skolar in på dagis, ska flytta och jag är hemma med en spädis. Då tyckte jag det var en fenomenal idé att börja läsa igen. På full-fart, distans.
Så nu sitter jag efter att barnen lagt sig och deltar i diskussioner på vårt skolforum om uppgifter vi fått, läst och skrivit. Plöjer böcker och gör läxor. Roligt, och lite knepigt.
Det skulle var så himla skönt om jag kunde låta det få vara så; roligt! Om jag kan acceptera ett G på just den här kursen, just nu när det är så himla mycket runt omkring -det hade varit toppen! Ett G skakar jag fram ur min rockärm, fiser ur mig i en handvändning, fixar i ett nafs.
Inga analysuppgifter, uppsatser och fördjupningsfrågor som krävs för MVG. Bara en handfull platta studieuppgifter som man kan läsa sig till i hänvisad litteraturlista. Lätt som en plätt -och skönt!
Men jag vet inte om jag klarar av att ta det lugnt! Vet inte om jag klarar att inte vara ambitiösast, högpresterande och djuplodande. Jag klarar kursen, visst. Varför är det så svårt att nöja sig med något rimligt som inte kräver blod, svett och tårar?
Hur fasen ska jag tänka?
Dagis-premiär!
Idag började LillaArg på dagis.
(Folk som pluggat på högskolan i fyra år blir sura när man kallar deras arbetsplats för dagis, men vad tusan vet de egentligen?)
Det var succé från början till slut! Enda invändningen hon hade mot upplägget var att man stannar inne de första dagarna för att vänja sig vid miljön i lugn och ro medan de andra barnen är ute på gården.
LillaArg har i flera dagar ihärdigt babblat om hur hon ska gå till dagis och 'gynga' och 'lyckla' (alltså gunga och cykla), så nu var det ju jäkligt snopet att bara få vara inne.
Det var familjens favorit-fröken Russin som vänjer in henne. Eller som FinaFyran berättade för mig igår:
-Mamma vet du, det är Russin som ska logga in lillasyster på dagis!
Efter en timme åkte vi hem och LillaArg hann gunga en stund i snöyran. Märkbart nöjd!
(Folk som pluggat på högskolan i fyra år blir sura när man kallar deras arbetsplats för dagis, men vad tusan vet de egentligen?)
Det var succé från början till slut! Enda invändningen hon hade mot upplägget var att man stannar inne de första dagarna för att vänja sig vid miljön i lugn och ro medan de andra barnen är ute på gården.
LillaArg har i flera dagar ihärdigt babblat om hur hon ska gå till dagis och 'gynga' och 'lyckla' (alltså gunga och cykla), så nu var det ju jäkligt snopet att bara få vara inne.
Det var familjens favorit-fröken Russin som vänjer in henne. Eller som FinaFyran berättade för mig igår:
-Mamma vet du, det är Russin som ska logga in lillasyster på dagis!
Efter en timme åkte vi hem och LillaArg hann gunga en stund i snöyran. Märkbart nöjd!
lördag 21 mars 2009
Plötsligt händer det!
Man bygger sig ett hus.
Man tvår sina händer över budgeten som är något snålt tilltagen.
Man svär lite över alla förstahands val man tvingas välja bort.
Så plötsligt får man nya, goda besked!
En kostnad kan skäras ner till en sjättedel och helt oväntat finns det stora utrymmen för lösare tyglar.
Nya drömmar får fart och lyfter, nygamla räkenskaper går plötsligt ihop; och lämnar en marginal.
Herre jösses vad man har lycksalig tur ibland!
Man tvår sina händer över budgeten som är något snålt tilltagen.
Man svär lite över alla förstahands val man tvingas välja bort.
Så plötsligt får man nya, goda besked!
En kostnad kan skäras ner till en sjättedel och helt oväntat finns det stora utrymmen för lösare tyglar.
Nya drömmar får fart och lyfter, nygamla räkenskaper går plötsligt ihop; och lämnar en marginal.
Herre jösses vad man har lycksalig tur ibland!
fredag 20 mars 2009
Husbygge=Musbygge
En sak som är jävligt sugig är att bara för att man är tjej så tas det för givet att man inte kan ett piss om att renovera.
Eller ta banklån.
Eller byta ut stickkontakter och korta sladdar.
Det retar mig så in i bängen att ALLA vänder sig till Herr Piano med frågor om hur vi tänkt oss allt som rör vårt nya hus.
Ursäkta men den som spacklat, målat, snickrat och handlat gipsskruv på Claes Olsson i den här familjen har alltid varit lilla mamman. Den som vet det mesta om fönsterrestaurering, byggteknik och som dessutom alltid ägnat sig åt det är JAG!!!!!!!!!!!!!
Jag hatar att vara degraderad till barnflicka/husa under tiden som "grabbarna" reder ut begreppen och fattar beslut om själva bygget.
(Kanske får lilla Snippan komma till tals när det gäller tapet- och textilval.
Det är ju ändå det lämpligaste!)
Eller ta banklån.
Eller byta ut stickkontakter och korta sladdar.
Det retar mig så in i bängen att ALLA vänder sig till Herr Piano med frågor om hur vi tänkt oss allt som rör vårt nya hus.
Ursäkta men den som spacklat, målat, snickrat och handlat gipsskruv på Claes Olsson i den här familjen har alltid varit lilla mamman. Den som vet det mesta om fönsterrestaurering, byggteknik och som dessutom alltid ägnat sig åt det är JAG!!!!!!!!!!!!!
Jag hatar att vara degraderad till barnflicka/husa under tiden som "grabbarna" reder ut begreppen och fattar beslut om själva bygget.
(Kanske får lilla Snippan komma till tals när det gäller tapet- och textilval.
Det är ju ändå det lämpligaste!)
torsdag 19 mars 2009
Celebert besök
Min bästaste kusin är på besök i dagarna tre.
Därför kommer jag inte skriva förrän i helgen, när hon åkt.
Tills dess: Renovering, födelsedagsmiddag och skitsnack i soffan.
Ps: Herr Piano fyller år idag, hurra hurra!
Därför kommer jag inte skriva förrän i helgen, när hon åkt.
Tills dess: Renovering, födelsedagsmiddag och skitsnack i soffan.
Ps: Herr Piano fyller år idag, hurra hurra!
tisdag 17 mars 2009
Sjukt trist
Natten till idag spenderades på Sachsska barnakut med LitenSpäd het och rosslandes i famnen.
Status: feber inne på åttonde (nionde) dygnet, återigen stigande. Hostan from hell slet i hennes halvårskropp och krokodiltårarna som föll blandades med ögonvar och segt snor till en svidande hinna på kinderna.
Hon var så ledsen, så ledsen.
Tanten på sjukvårdsupplysningen sa att Späd måste in för kontroll -NU!
De tog blodprov, kollade syresättning och sög rent hennes luftvägar från slem.
Lite på nåder fick vi åka hem, med cortisontabletter i bagaget att ta till om hostan blommade ut i krupp, plus att jag fick lova komma tillbaka om hon inte var helt feberfri om tre dagar.
Nu sover hon i sin säng, snörvlandes under igelkottfilten, med 38.6 i feber.
Stackars LitenSpäd!
söndag 15 mars 2009
Skelett i klädgarderoben
Jag har varit på vinden idag och rotat runt bland gamla reliker från ett tidigare liv.
Ursäkta, men fan vad man har haft sig!!!
I en sopsäck hittade jag en svart kort, tajt klänning med puffärm och röda små yttepytte rosor på. (Inköpt på HM:S barnavdelning i maj 1999.)
Jag minns att jag hade den på mig när jag landade på Heathtow en gång.
Iförd klänningen, pilotglasögon, svart cowboyhatt och knähöga supertajta platåstövlar från SkoUno på Gamla Brogatan.
Ja det var tider det!
Ursäkta, men fan vad man har haft sig!!!
I en sopsäck hittade jag en svart kort, tajt klänning med puffärm och röda små yttepytte rosor på. (Inköpt på HM:S barnavdelning i maj 1999.)
Jag minns att jag hade den på mig när jag landade på Heathtow en gång.
Iförd klänningen, pilotglasögon, svart cowboyhatt och knähöga supertajta platåstövlar från SkoUno på Gamla Brogatan.
Ja det var tider det!
Frisörtankar 2
När jag var fem år frågade jag vad min mamma önskade sig mest av allt i livet. Vad hon svarade minns jag inte. Men hon kommer ihåg att det jag hetast längtade efter var att få klippa mig kort.
Så det fick jag. Mamma var både glad och tyngd över det; glad att hon faktiskt kunde ge mig det jag MEST av allt ville ha, tyngd för att hon "tvingat" mig ha något jag inte ville (långt hår) helt i onödan.
Sen växte håret ut igen, med råge. Och när jag som sjuttonåring klippte av det rumplånga svallet till en superkort variant, såg min pappa dystert på mig. Sen sa han:
-Jag har haft två stora sorger i livet. Den första var när din mamma klippte av sitt långa hår. Den andra var nyss, när du gjorde samma sak.
Då blev jag både ledsen och lycklig. Ledsen för att han tydligen gillat mitt hår så mycket helt utan att jag vetat om det. Men väldigt lycklig eftersom han måste varit ytterst förskonad om dessa sorger varit hans värsta.
Så det fick jag. Mamma var både glad och tyngd över det; glad att hon faktiskt kunde ge mig det jag MEST av allt ville ha, tyngd för att hon "tvingat" mig ha något jag inte ville (långt hår) helt i onödan.
Sen växte håret ut igen, med råge. Och när jag som sjuttonåring klippte av det rumplånga svallet till en superkort variant, såg min pappa dystert på mig. Sen sa han:
-Jag har haft två stora sorger i livet. Den första var när din mamma klippte av sitt långa hår. Den andra var nyss, när du gjorde samma sak.
Då blev jag både ledsen och lycklig. Ledsen för att han tydligen gillat mitt hår så mycket helt utan att jag vetat om det. Men väldigt lycklig eftersom han måste varit ytterst förskonad om dessa sorger varit hans värsta.
lördag 14 mars 2009
Frisören
Idag på väg till frisören. Fyraåringen ska klippa av sig sitt lejonhjärts-hår:
-Jaha, är du säker på att du vill klippa dig kort nu då? (Mamma vill det inte nämligen....)
-Jag kan väl inte klippa mig långt heller?
Så nu sitter det en liten vacker Fyra bredvid mig, iförd fransk pojkfrisyr med polisonger och liten snedbena.
Snart: Teater i Kärrtorp med Dockteaterkollektivet. FinaFyran, jag och lördagsgodiset. Härligt!
torsdag 12 mars 2009
Lyckad samsning.
Snöslask i Stockholm, men på tunnelbanan firas en integrations-triumf:
Vid samma säten sitter remsandalerna och Kedsskorna, och samsas med mina präktiga Vikingkängor.
Om de varit människor hade sandalerna nog varit en serb.
Kedsskorna en olivfärgad skönhet från Mellanöstern.
Vikingkängorna med sitt löstagbara foder och högt gummerade sidor hade inte varit någon ung svassa direkt.
En femtifemårig dam från Vitryssland kanske?
Men sams håller de i alla fall, sandalen, Keds och gummikängan.
Stävandes i samma sörja.
Vid samma säten sitter remsandalerna och Kedsskorna, och samsas med mina präktiga Vikingkängor.
Om de varit människor hade sandalerna nog varit en serb.
Kedsskorna en olivfärgad skönhet från Mellanöstern.
Vikingkängorna med sitt löstagbara foder och högt gummerade sidor hade inte varit någon ung svassa direkt.
En femtifemårig dam från Vitryssland kanske?
Men sams håller de i alla fall, sandalen, Keds och gummikängan.
Stävandes i samma sörja.
Systemet
Tid som jag lägger på olika system varje dag: 35min.
Tid som jag skulle spara om jag struntade i mina system: 33min.
(På väg ut, jättenöjd:
"Från och med nu ska jag ALLTID lägga min mobil i just den här fickan i jackan"
Senare, hysterisk:
"Var f*n har jag lagt min telefon!!!?! Åh nej, jag har tappat min mobil! Hallå, kan någon ringa mig så jag hör om den är i huset eller om jag blivit av med den ute!")
Tid som jag skulle spara om jag struntade i mina system: 33min.
(På väg ut, jättenöjd:
"Från och med nu ska jag ALLTID lägga min mobil i just den här fickan i jackan"
Senare, hysterisk:
"Var f*n har jag lagt min telefon!!!?! Åh nej, jag har tappat min mobil! Hallå, kan någon ringa mig så jag hör om den är i huset eller om jag blivit av med den ute!")
Love of my life!
Så här är det:
Jag är inte speciellt statusfixerad eller ens -intresserad.
Men i mitt liv finns det en stor, för att inte säga enorm, materiell kärlek.
Min bil. Egentligen är det asfånigt, för jag kan inte ens köra den, jag har inget körkort.
Men mina vänner, den bilen, den bilen!
När jag sitter bakom tonade rutor och ser ner på medtrafikanterna som puttrar omkring likt lilleputtar under mig, så känner jag mig så otroligt lycklig!
Kalla mig gärna lågavlönad och outbildad, dryg, saggig, dum i huvudet och vidrig -det rör mig inte! Talk to my big fat Cheva-ass när jag kör förbi.
Denna vita kolossala Stormtrooper blåser graciöst om i vänsterfilen, och jag ääälskar det!
Aldrig ska jag sälja min bil.
Inte en chans!
Om det nu är en penisförlängare så nog fan är den lyckad!
Varje dag känns som om jag har en falukorv innanför gylfen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
