Ikväll har jag varit på föräldramöte.
Det gick så där.
När frågan om representanter till arbetslagsrådet dök upp brakade allt.
Tolv andra föräldrar skruvade besvärat på sig.
Sekunden efter såg jag mig själv som i en dröm räcka upp handen och med hög, klar stämma säga:
-Jag ställer gärna upp om det går bra. Det verkar intressant!
Imorgon måste jag tvinga sambon att ringa och avsäga mig uppdraget.
Han får förklara att jag lider av Touretts syndrom och att min anmälan måste ogillas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Ha ha ha!
Jag älskar dig, du är min nya favorit!
Absolut Touretts!
Ha ha!
Min man lät sig inte övertalas.
Han sa att jag var "sjuk i huvet"
-Det är just det som är problemet, sa jag.
Men icke.
Jag har redan fått kallelse till möte nr1.
Det är 11/9.
En olycka kommer sällan ensam...
Visst är det jobbigt när sånt händer!
*garvar* Din blogg måste jag läsa vidare på! Jag är fullständigt döimpad på din stora familj!
Mittiprick! Så skönt att vi är fler! Och det är ju inte bara föräldramötena... Byalaget... fotbollsmöten... osv... just det där att plötsligt höra en välbekant röst (min egen) säga -Det verkar intressant!... :-D
Mittiprick! Så skönt att vi är fler! Och det är ju inte bara föräldramötena... Byalaget... fotbollsmöten... osv... just det där att plötsligt höra en välbekant röst (min egen) säga -Det verkar intressant!... :-D
Skicka en kommentar