Evighetsprojekt nr2

Idag jobbar jag hemma.
Det går inte bra!
Mitt mobilabonnemang är av olika anledningar dött och utan det kommer jag inte åt koden som jag behöver för att logga in på min jobb-mail så jag kan skicka iväg alla uppgifter jag slitit med åt vår inslagsproducent etc.
Suck.

Uppgivet börjar jag av någon anledning lite förstrött peta gud-vet-vad ur plankspringorna på furutiljorna i vårt plankgolv istället.
Under de senaste 72 åren har det ostört grott till sig av onämnbara härligheter: strumpludd, skurvatten, katthår, brödsmulor och blittan-blaj, förseglat med ett par stenhårda lager lack.
Men nu jävlar ska det väckas ur sin törnrosa-sömn;
jag stegar beslutsamt ut i köket efter det tunga artilleriet -fonduepinnarna!

Så kommer det sig att jag ägnar en timme på knä med att lirka upp smuliga korvar golv-skit och det känns väldigt bra -företagsamt på något sätt.
Ända tills jag lyfter blicken och inser att jag har 65 kvadrat till att pilla rent vilket lär ta mig ungefär en arbetsvecka.
Minst.