På korta ben

Om vintern vore över
mörkret förmått klinga ut
då fick jag den tid jag behöver
att läka såren till slut.

Jag släpper dig ur famnen nu
alldeles lätt och fågelfri
fastän det alltid varit du
kan det aldrig bli vi.

Vem vågar välja det onåbara
ett liv som aldrig fanns
en dröm som endast fick vara
verklig någon annanstans.