En trist sak med att leva ihop med en mästerkock i ordets rätta bemärkelse, är att man blir så smärtsamt tydligt uppmärksam på sina egna tillkortakommanden inom matkonsten...
Gäddan föddes för ett par år sedan som ett nic på ett forum där jag brukade hänga. Hon är mitt alter-ego; lurar i vassen, alltid på hugget.
Gäddan växte upp i Myllan (Fotot på henne och Lilla Arg togs där), och när en hemlig längtan tillbaka dit. Nu bor hon sedan länge i Storstaden, med Herr Piano, Liten Späd, Fina Fyran, Lilla Arg och de tre Stortjejerna. I deras hus råder ett välorganiserat kaos under överinseende av hunden Pytt och katterna Behemot och Surikaten.
Gäddan är en rivig jävel med hjärtat på rätt ställe, hon är envis och segerviss och fenomenal. En dag kommer hon simma ur sin göl och ta för sig av livets goda som väntar på henne.
Efter att ha levt många år som hyfsat tillfreds hemma-patriot med en barnspya på vardera axel, machetar hon sig just nu genom mediedjungeln med stor förtjusning.
Kort sagt -Gäddan är jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar