lördag 28 augusti 2010

Kärlek nr2


Den 2/4 sprang jag mitt livs första löparrunda, vilket nästa vecka är 5 månader sen.
Aldrig kunde jag gissat att jag skulle bli hooked på springet, att det skulle bli mitt livs andra kärlek.
För det finns få saker som gör mig så glad, hel och lycklig som just att springa!
Folk tittar skeptiskt på mig när jag säger att jag varje dag känner en lycko-ilning utmed ryggraden när jag tänker på att jag ska få jogga. Snöra på mig skorna, stoppa in musiklurarna och lämna allt annat bakom mig. Strecha musklerna på lårens framsida och kolla snörena på skorna en sista gång innan jag trycker på Runkeepern och förlorar mig i steget.

Jag springer i solsken, jag springer i skogen. Från jobbet, utför backar, i motvind och fuktig nattluft. Det är som att jag inte kan få nog. Jag försöker springa varannan dag, ibland går det inte att få ihop och då blir det var tredje. Ofta springer jag 8-9km, ibland 1,5 mil och om jag har riktigt ont om tid så springer jag bara 6km. Har jag en stor lucka springer jag 2mil och det är då jag är som lyckligast.

Två mil av asfalt och stilla flås, pulsen dundrar i tinningarna, fötterna som pressas mot underlaget och skjuter hela kroppen framåt -vidare.
Tänk att jag kan det! Att min kropp utan att knota kan transportera mig vart jag vill, när jag vill. Det är ta mig tusan helt fantastiskt!

10 kommentarer:

Anonym sa...

Bra jobbat! Undrar om du kan tipsa om hur du lagt upp träningen och så?? Jag har preciiiiis börjat småjogga och har, dessvärre och till skillnad från dig, aldrig riktigt tyckt om att jogga men VILL så gärna börja göra det (både jogga och tycka om, alltså). Och ja; jag vet att det med all säkerhet är lättare om man känner som du men jag vill iaf försöka (och hey - jag räknar nästan med att med tiden, och flåset, börja gilla det!). Vore super om du vill berätta hur du gjort!
Sen, om du även vill berätta hur du äter inför och efter vore det kalas. Det spelar ju in, det också.

Tack på förhand!!
/A-K

Anonym sa...

Hallå A-K.
Ja nu är ju jag inte någon expert, men så här har jag gjort:

Nr 1: Lyssna på kroppen i måttlig dos. Det är lite obekvämt och bökigt att springa i början, men det är ok. Spring så länge det inte verkligen gör ONT.

Nr 2: Låt kroppen vila. Det tar ett tag att komma igång och få upp muskler som gör att man pallar springa långt. Sikta in dig på varannan var tredje dag, och spring inte asfort i början. Hellre lugnt och långt än snabbt och kort. I begreppet vila räknar jag också med högklackat; alltså låt fötterna och benen slippa högklackat till vardags (Gör underverk -jag lovar!)

Nr 3: Spring alltid i bra skor. Med bra skor kan du springa var som helst utan problem -jag springer 99% på asfalt för att jag inte har något val. Funkar toppen. Tänk också på att i varje nedslag du gör i god fart så tredubblas din vikt. Dina fötter och knän tar alltså emot 210kg i varje steg du tar om du väger 70kg. Så lite bra utrustning på fötterna känns vettigt för att skona dem så långt man kan...

Nr 4: Ät mat! Skit i alla konstiga proteindieter; om du tänker springa måste du få i dig rejält med kolhydrater så du orkar. Potatis och pasta får mig att kunna ge järnet. Skippa godis och alkohol annat än när det är riktig fest. Tänk att kroppen behöver bränsle för att orka med och uppskatta din nya träning. Käka ordentlig frukost. Jag äter havregrynsgröt med solrosfrön, russin, linfrön och en macka till. Ägg är gott och känns bra i magen. Var noga med att få i dig ordentligt med järn så du inte blir trött och grinig, det förbrukas en hel del när man svettas mycket.

Nr 5: Se till att käka inom en timme efter att du kommit hem från en löptur. Jag brukar dricka ett stort glas mjölk och äta en macka med ost när jag varit ute. om man äter bra så berättar kroppen efter ett tag tydligt vad den vill ha och behöver.

Nr 6: Om du har en iphone: ladda genast ner en App som heter Runkeeper. Helt gratis och världens roligaste sätt att se hur man utvecklas i spåret.

Sen finns det tusen andra saker som gjort att jag håller motivationen igång: Jag springer aldrig exakt smma runda, då ddör jag av tristess! Skriv löpdagbok så du kan sse hur rundorna växer sig allt fler! Anmäl dig till ett lopp -det är massor av nybörjare som springer loppen med distanser på 5-10 km och man blir väldigt inspirerad. Läs saker som löpning -Runners World i tidningsform eller på nätet, kolla in matathon.se eller jogg.se

Så här enkelt och skittrist låter min nyckel till löparframgången.
Men ta som sagt allt med en nypa salt -jag är bara en lycklig löparamatör som råkat hitta exakt det hon längtat efter: Exakt rätt form av idrott!

Varmt lycka till A-K!!!
/Icke inloggad Gädda

Anonym sa...

Tack!!!!!!!!!!!!
/A-K

(åh, just det ja: en kanske känslig fråga men hur går det med vikten när man långspringer? Har tidigare haft matissues och är rädd att hamna i det igen. Nu tänker jag inte elit-idrotta direkt men tittar man på löpare (och dig) är folk så tunna!! Viktnedgång kan vara = matstrulstart för mig.)

Huskorset sa...

Lovely! Är du med här? http://www.facebook.com/group.php?gid=169130757275&ref=ts
En rätt kul grupp.

Har jag tipsat om det förut, slår det mig nu..? Dunno, struntsamma. Springa är gött.

Gäddan sa...

Hm ja.
A-K om man ska vara helt ärlig -och det ska man väl kosta på sig att vara i sin egna blogg:
Känner igen mig så väl i dina issues från förr, och kan bara konstatera att löpning varit fantastiskt för mig på just det planet.
Det är som att jag har den yttersta respekten för vad kroppen presterar nu förtiden och bara vill den väl. Jag väger mig dock aldrig, och bantar av förklarliga själ heller inte.
Om man äter ordentligt (vilket man måste för att kunna springa snabbt och långt på sikt) så bygger kroppen de muskler den behöver för att klara det. Om man inte äter så brytes kroppen ner istället för att bygga upp sig och förbättra resultaten. Jag har blivit stark och musklig av att springa. Kanske inte kraftigare men kralligare (Och snyggare!!!)
Helt enkelt snyggare ben, mindre lovehandles men mer muskler. Toppen!

Lycka till och hör gärna av dig igen om hur det går osv!

Gäddan sa...

Sorry ser att jag stavat som en kryka...

Gäddan sa...

HK:Jag har rinte Facebook.
Men tack ändå, vidarebefordrar till andra satar.

Anonym sa...

Igen: TACK! Du må stava som en kratta i det svaret men ärligheten o svaret i sig väger upp det mesta :-)
Jag förstår och håller helt med i ditt resonemang. Det som gnager lite är det dubbla; jag vill bli helt hooked men vet samtidigt att det innebär vissa risker... Kan fortfarande inte göra något 'lagom' och att springa varannandag, äta supernyttigt och så kan lätt bli en noja det med. Och sen är det ijång... (jag talar om mig själv, såklart). Men; värt att testa och ja- jag återkommer med status om ett tag:-)

All lycka och heja-rop till dig som klarar't!
Varm tack ,
A-K

Godiva sa...

jäklar vad det låter roligt att ha hittat en "hobby"!

[attle] sa...

jag vill också älska att springa...