Det enda jag kan tänka på just nu är JUL!
Jag vaknar kallsvettig på nätterna av någon pyntidé jag fått, livrädd att jag ska glömma bort den före gryningen.
Ingen älskar julen som jag, inte ens mina ungar.
Det är årets mesta happy fucking happening!
In i minsta detalj planerar, pysslar, städar och dekorerar jag hemmets boning till oigenkänlighet.
Jag får nypa mig hårt för att inte börja pynta redan nu.
Än så länge har jag bara planterat hyacinter, plockat mossa och kottar, samt gjort en miljon små hjärtan och stjärnor i saltdeg med snirklig ståltråd att hänga i olika granris.
(Ok, jag har tagit in ett träd som jag hängt dem i också, och satt fram hyacintvaser och en stor kruka med amaryllis i. Plus tjuvlyssnat på två julskivor. Och ätit en lussekatt. Men inte ett dugg mer än så!)
När första advent kommer, då går det officiella startskottet för julandet i vår familj.
Och jag kan knappt bärga mig!!!!!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vilken tur dina barn har. Jag får för mig att julen mest är ångest för vuxna.
Vad härligt att höra att du njuter så av julen och att du tar ut svängarna ordentligt! You go girl!!
Tack!
För mig är julen helig (Inte i religiös betydelse) och tycker det är så sorgligt när vuxna vill "lägga ner" julen eller säger att "i år ska vi inte ha så mycket julklappar"
Man kan tänka det, men man får fan inte säga det till barnen!
(Mina föräldrar var väldigt bra på jul, men dåliga på att låta bli att säga det sär om att det skulle bli färre julklappar. Det var lika sorgligt varje gång. Det blev dock aldrig verklighet, men slog an en väldigt vemodig känsla hos mig, som att julen inte var oantastbar. För det är den ta mej tusan!)
Hoppas förresten att du lägger ut lite inspirerande bilder ;-)
Skicka en kommentar