Barnarbete

Idag var fyra av ungarna med på jobbet i olika omgångar.
Först Fina Fyran men han duger ju inte så mycket till mer än att spela dataspel och hämta vatten ur tappkranen i matsalen, så det behöver jag inte skrävla om.

Men på eftermiddagen kom Stortjejerna!
De flinka fjortisarna fick hjälpa Artistmyndigheten med att häfta ihop blanketter och nummerlappar. Och si! På mindre än två timmar hade det buntats mer än 2700 av mina små rekorderliga avkommor!

Tack tjejer, ni är bäst!
(Sen firade vi genom att äta ful-kina på Söder i goda vänners lag. Det var en härlig kväll.)

I ren panik.

Hej Irené!
Dina barnbarn mår fint.
Det är synd att du aldrig får träffa dem, men jag vet att du ändå känner dem.
Vi tycker att Lilla Arg är så lik dig när du var flicka; lockigt hår och långa kinder. Jag tror ni kommit väl överens om hon bara hunnit före metastaserna.

Fina Fyran kan skriva siffror nu, han läser ju redan men mesta tiden ägnar han åt att rita serier och hajar. Han brukar fråga om han får vinka till dig om han åker flygplan någon gång.

Liten Späd fyller två i sommar och tycker så mycket om ordning och reda. Sina saker lägger hon i långa rader och till och med dagispersonalen är överrumplade av hennes förmåga.
Det är synd att ni inte fick träffas; två eldiga organisatörer!

Jag försöker förvalta ditt genetiska arv, och tänker att vi ändå sitter i samma båt.
Inte för att jag nånsin heller kände dig, mer än genom dina barnbarn som du aldrig fick träffa.

Men vi tänker på dig, farmor Irené.

Moment 22

På kvällen vid åtta är jag sinnessjukt, kriminellt skittrött.

Fast om jag lägger mig för tidigt kommer jag vakna i ottan och sömnlöst våndas över att jag kommer att vara ännu tröttare följande dag.

Hur löser man det?
(Helst på lagligt vis)

Sweet 35

Vad ger man någon som redan fått allt?
Herr Piano fyller 35 men jag har betat av de bästa presenterna tidigare år:

uppstoppad krokodil med parasoll och resväska
eltandborste
hundvalp (ok, den var mest till mig själv)
kohorn att hänga på väggen

Tips?
(Inga djur, ungar eller kläder. Det har han redan)

Framtidsplaner:

Om det fortsätter så här kan jag vara mormor när jag är 36.
36!
Och mormorsmor runt 54.
Mormorsmormor vid 72 och mormorsmormorsmor när jag fyller 90.

Perfekt.

Tröttman

Tur att jag inte orkar känna efter,
annars skulle jag upptäcka hur sinnessjukt trött jag är.

Dagens outfit:

Ja som fastslaget är jag en ytlig människa och därför har jag inte några problem att erkänna följande:

Varje dag går jag drömskt förbi mina högklackade skor och tänker att snart;

-snart mina älskade små puppor ska vi ut och göra skoj!

Snart smälter snön och klövarna kan åter trippa stadens gator.

Snart byts benvärmare och raggsockor mot vristremmar och spetsstrumpor.

Det ska bli så JÄVLA skönt!

R.I.P. (Eller: OS är över)

Jag har en tanke vad gäller vinter-OS som jag inte lämnar mig i fred:

I curling finns det två olika spelare:
1. Den som stöter iväg klumpen
2. Den som sopar framför klumpen.

Vad jag inte kan sluta fundera över är om man verkligen kan räknas som idrottsman om man bara sopar?
Eller måste man göra både 1 och 2 för att få vara med i ett curling-lag?

Tankarna mal vidare....

Evighetsprojekt nr2

Idag jobbar jag hemma.
Det går inte bra!
Mitt mobilabonnemang är av olika anledningar dött och utan det kommer jag inte åt koden som jag behöver för att logga in på min jobb-mail så jag kan skicka iväg alla uppgifter jag slitit med åt vår inslagsproducent etc.
Suck.

Uppgivet börjar jag av någon anledning lite förstrött peta gud-vet-vad ur plankspringorna på furutiljorna i vårt plankgolv istället.
Under de senaste 72 åren har det ostört grott till sig av onämnbara härligheter: strumpludd, skurvatten, katthår, brödsmulor och blittan-blaj, förseglat med ett par stenhårda lager lack.
Men nu jävlar ska det väckas ur sin törnrosa-sömn;
jag stegar beslutsamt ut i köket efter det tunga artilleriet -fonduepinnarna!

Så kommer det sig att jag ägnar en timme på knä med att lirka upp smuliga korvar golv-skit och det känns väldigt bra -företagsamt på något sätt.
Ända tills jag lyfter blicken och inser att jag har 65 kvadrat till att pilla rent vilket lär ta mig ungefär en arbetsvecka.
Minst.

Hjärtans käraste hjältar!

Svensk barnomsorg.
Jag älskar den.
Varje dag när jag kommer för att lämna mina små telningar och möts av öppna famnar, glada leenden, varma ord och framdukad frukost är jag så tacksam att jag nästan rodnar!

Tack fantastiska människor för att Ni finns där att busa, trösta, vägleda, inspirera, pyssla och lära.
Tack för att Ni i ur och skur tar med snorungarna ut i friska luften, för att ni oförtrutet bygger vidare på snökojor, sandslott, trolldegshus och legotorn oavsett väderkaos.
Tack för att Ni lyssnar, svarar och vidarutvecklar mina barns tankar, funderingar och ideér.
Tack för att Ni utan irritation knölar på och av overaller, pyttesockor, vantar och löskragar i en outsinlig räcka vardagar.
Tack för att Ni letar upp borttappade gosedjur, förkomna strumpor och förväxlade gallonbyxor.

TACK alla dagistanter, pedagoger, förskollärare, vikarier, barnskötare och fröknar:

Utan Er hade världen gått under, Ni är ovärderliga!

Inställt p g a kaos

(tomt)

Bibbeli-bubbel med 4an

Jag och Fina Fyran har ett evighets-projekt som vi kämpar med på kvällar och helger;
vi ska öppna ett bibliotek!
Först ska vi skriva alla böcker och sen ska vi göra laminerade lånekort till övriga familjemedlemmar.
Vi planerar och drömmer om hur det ska gå till när vi är klara, vilka som ska komma och låna och vilka böcker vi ska rekommendera.

Än så länge har vi bara hunnit göra en färdig bok -men vilken bok!
Fina Fyran fotograferade dinosaurier på en utställning vi var på i höstas, vi skrev ut bilderna i datorn och limmade fast dem i en bok som vi häftade ihop.
Fyran dikterade och jag skrev.
Det blev riktigt bra faktiskt.
Till sist illustrerade han omslaget och så mallade vi oss över resultatet.

Nu är vi inne på vår andra bok, "Monsterboken".
Där kan man läsa allt om olika odjur som Fyran hittat på, ritat och så har vi turats om att plita ner alla fakta som han rabblar.
Han är rätt bra på att skriva, men framför allt är han mästerlig på att fundera ut nya vidunder att ha med i boken.

Han är världens underbaraste lilla bokmal!

Kunde inte sagt det bättre själv:

Inlindad ytlighet på högsta nivå = denna blogg. Synd, för den var bra förut, nu är det bara ett enda långt hyllande till att på bästa sätt dölja hur otrologt impad du är av mediavärlden och allt runt omkring, ditt utseende och din mans framgångar. Ja, jag menar det.

(Kommentar från "Anonym" till lördagens inlägg)

Minus 25 fucking grader

Idag rådde undantagstillstånd i förorten.
Tårarna som rann i motvinden frös mellan ögonfransarna när jag skyndade till tbanan.
Som inte gick.
Stationen var igenbommad med ett prassligt plastband som någon dragit framför spärrarna så man verkligen skulle förstå att det var stängt.
Tvärstängt.

Det råder undantagstillstånd i Stockholm och jag har nog aldrig förr önskat mig ett körkort så mycket som denna vinter.

Godnatt Herr P

Ikväll somnade Herr Piano på soffan redan 20.15
Det var synd.

För nu missade han både schlager-skrällen och möjligheten att hindra mig från att okynnes shoppa Sonya Ryikel-kläder på nätet.