Projektanställning.
Jag säger bara projektanställning!
Hur fan överlever folk stressen den anställningsformen genererar?!
Jag är halvvägs in i min nu och har redan ångest över att den ska ta slut.
Egentligen är det nog ett gott tecken -att jag gillar det jag gör så mycket att det blir till fasa och vånda när jag ställs inför det uppenbara:
Det har ett slut.
Tips emottages tacksamt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Nu skulle jag vilja ta tillfället i akt och låta som en fyrtiotalist-tant-aforism:
Livet är fullt av slutar och börjor!
Floskligt men sant. Det kommer mera. Och om det inte gör det med en gång, så gör det det sen. Så ÄR det.
Hälsningar En som vet.
du har ju faktiskt lyckats med ngt som är ganska svårt; hitta ett arbete som är meningsfullt och roligt! halva jobbet gjort liksom, nu vet du var du ska fortsätta leta när detta projektet är slut. jag är säker på att jobben kommer att trilla in allteftersom ditt goda rykte banar vägen :)
stor kram
xx
Tack snälla HK, jag hoppas du har rätt. Det är skönt att du är vid liv efter alla dina projektanställningar, då dör man alltså inte när de är över.
Linda: Vilket pepp! nu känner jag mig lite gladare. Tack!
Skicka en kommentar