(Bilden föreställer Gäddan i måndagskväll)Ja här är det stiltje vill jag lova. Just nu pluggar jag som ett as, parallellt med mammaledigheten, renoveringen och dagisinskolningen av LillaArg.
Om sanningen ska fram har jag varit bakfull också.
I måndags rodde HerrPiano och Artisten ihop ett två år och tre månader gammalt projekt. Det bjöds på spelning och baluns i stan. Lite förenklat kan man säga att HerrP stod för spelet och jag för balunsandet.
Det var roligt! Jag var hyfsat nyduschad och buffén god -nyfiken på allt folk som samlats för att digga och dricka sponsor-öl.
Igår fick jag ligga hemma och skylla mig själv, gnyendes under bolstret. Jag kräktes två gånger!
Fortfarande är jag förundrad att HerrPiano faktiskt tyckte synd om mig.
(Det skulle jag aldrig gjort!)
Så inatt straff-pluggar jag igen allt som jag missat.
Det är jobbigt, men lite tukt har ingen Gädda dött av.
So long!
4 kommentarer:
Tukt har tagit livet av betydligt fler gäddor än du kan föreställa dig.
Var rädd om dig! Du är viktigare än dina högskolepoäng.
Man ska vara rädd om sin Gädda, det sa redan min gamla mormor i sin ungdom. Så klart att ditt gamla Piano ska tycka synd om en kämpe som dig med kräkor och allt! Jag hejar på dig!! Lite baluns gör studierna gott, serru ;)
Det låter ju kalas! Det där roliga först alltså!
Vilka tillrop, man tackar!
Idag skiner solen över Stockholm, kvicksilvret kryper över tiostrecket och jag ska precis iväg för att hämta en Reda-hylla till nya köket.
Kort sagt -life is good!
Studierna går bra. För en gångs skull ligger jag nu _före_ planeringen, det har inte hänt sen Dackefejden.
Kramar till er alla, fina anhängare.
Skicka en kommentar