fredag 2 juli 2010

Fredagsmyyyys!!!



Ja nu är det oemotståndligt frestande att lägga upp mer film till när det står klart hur man gör't.

Så dagen till ära kommer här Späds Performance No2:

torsdag 1 juli 2010

onsdag 30 juni 2010

Sommaren i vitögat:

Kvällens jogg


Efter grymt jobbig backträning öppnade sig himmelriket och jag kunde se ut över hela Ful-Söder som badade i soldis nedanför mina jogging-dojjor.

Det var magiskt vackert, och jag var så jävla worth it!

(Jag vet att det är vansinnigt lökigt att ta foton på sig själv där man låtsas som att någon annan plåtat. Men det är en majjig bild tycker jag!)

Celebert besök


Idag kom mina favorit-gudbarn på besök!
Jag fick sniffa på en bebis vilket var härligt och sen lämna bort henne när famnen tröttnade, vilket var minst lika härligt.

Fina Fyran har nu bestämt att han vill ha en lillebror som ska heta Hasse.
Om det inte går vill han ha en dansmus som heter Hasse.
Om inte det heller går vill han själv bli kallad för Hasse i skolan där ingen känner honom från förr.

Arma barn!

Dagar som den här


Det finns tillfällen när det är lika underbart att vara förälder som jag föreställer mig.

Dagens frukost i morgonsolen med nyvaken Späd medan resten av huset fortfarande sover,
hör till de stunder jag kommer gömma långt in i mitt mamma-hjärta...

tisdag 29 juni 2010

Superhjälten i mig


När jag springer mina mil ikläder jag mig svarta tajta kläder, hörlurar, gps i band på överarmen och ett batteri med vattenflaskor i bälte på ryggen.
Det ser faktiskt skittufft ut tycker jag själv!
(Och nej, jag frågar ingen annan om deras åsikt)
Inte utan känner jag mig som Laura Croft springandes genom uttjänta industriområden och överväxta soptippar.

Men när det verkligen gäller och kraften tryter då tänker jag bara lökiga saker som:
1. Run Forest, run!
2. Spring, spring som vinden!
3. Heja heja du kan ta dem, du kan göra rotmos av dem!
(eller min absolut bästa:)
4. Assabrassamandelmassa!

Vilket alltså styrker min tes om att jag må verka hård på utsidan men inuti är jag lika blödigt mjuk som en övermogen jordgubbe!

Resumé:

Ja det har ju varit lite tyst härinne, men sen i måndags och sex veckor framåt har jag semester så nu hoppas jag på skrivdåd från min sida!

Våren och försommaren förflöt i en takt där jag med nöd och näppe lyckades hålla näsan ovanför ytan -därav stiltjen på den här fronten.
Inte heller har jag lärt mig hur man direkt-bloggar från min iphone vilket jag hoppats så mycket på -DÅ hade det minsann blivit lite ös i gölen!

Sen sist har det sammanfattningsvis varit två bröllop, ett Vårrus, tre avslutningar och nästintill ett dödsfall där min morfar dog i ambulansen.
Turligt nog är han av segt virke och lever nu igen i godan ro tillsammans med mormor i Myllan. Så jag packar Lilla Arg och åker ner över en weekend om ett par veckor för att ses och låtsas som att det inte är sista gången i livet.
(Vi ska ju ner i augusti också: -Vi ses på stranden morfar!)

Och jag lever gott; huset ska äntligen bli stort om bara arkitekten skickar sista konstruktionspappret, springet går bra så jag har anmält mig både till Midnattsloppet och Halvmarathon. Liten Späd kan räkna till 5 fast hon har ju alltid varit ett geni och Stortjejerna fick så fina betyg att jag päser över av stolthet.

Herr Piano och jag har varit iväg på gallej med övernattning därtill och visst finns vi kvar inte bara som föräldrar utan som par -vi skrattar och fyller i och orerar i mun på varandra. Och för att avsluta det hela är min tatuering på underarmen snart klar och då är det en epok som går i graven för nu blir det inga fler.

Imorgon:
Bad.
Blogg.
Jogg.

NEJ.


Mindre härligt när de plockar varenda jävla pion i hela trädgården innan man hinner blinka!

JA.


Det är härligt när de små liven plockar buketter av vackert ogräs och förärar sin lilla mor.

onsdag 9 juni 2010

Lilla Arg snackar vidare:

Lilla Arg är med i trädgården när jag kapar grenar.
Häcksaxen är för slö och jag låter så där som man gör när det är trögt.
Arg tittar storögt på mig och utbrister:

-Men mamma, varför morrar du?

onsdag 12 maj 2010

Fyran snackar:

Fina Fyran är en vetgirig pojke som lever med tre tonårssystrar och en mamma som varit gravid två gånger efter att hon fått honom.
Kort sagt:
Fina Fyran är en kille som vet en hel del om mensturation, bebisar och om hur barn blir till.

Tidigare idag:
-Mamma, måste tjejer verkligen få barn?
-Nej, man kan äta medicin så man inte får några.
Fina Fyran spärrar chockerat upp ögonen:
-Mamma lova att du aldrig äter någon sån medicin, vi måste ha många fler bebisar i vår familj!

måndag 10 maj 2010

Studio-monstret, se hit:


Idag är det sju år sen jag och Piano träffades på det där lite mer privata planet.
Han bjöd på Fernet och jag ville kräkas.

Det var nära att sluta där men gjorde det som tur var inte.
Sju år senare are we still going strong!

Jag gillar dig underbaraste O!
Puss.


Nej, jag säger upp mig för att bedriva barnomsorg ARGGGGH!

Idag drabbades jag av andnöd och blodstörtning när jag kom till dagis och såg ett plakat på dörren som förkunnade att de bommade igen tre på onsdag och höll stängt torsdag och fredag.
Alla andra observanta människor och förträffliga föräldrar hade väl skrivit in detta i sina almanackor så rekorderligt noggrant redan vid terminsstarten, men för mig var det en kalldusch.

Jag vet inte om jag och min man är så jävla unika att det bara är vi som skulle behöva barnomsorg då och då även på röda dagar. Eller händer det verkligen ingen annan?
Är det bara vi som inte har någon huld mormor eller annan släkt som kan ta telingarna lite titt som tätt när dagis ska ha personalmöten och fortbildning på sedvanlig arbetstid?

Jag säger inte att det på något vis är fel eller orimligt att dagis stänger ibland och klart att de måste utbilda sin personal, men hur fan ska man som förälder lösa sin barnomsorg då?
Ska man utöver de tusenlappar dagis kostar i månaden, också räkna med att behöva plocka in barnvakt för 75 spänn i timmen några heldagar?
(Någon som känner en lämplig, myndig, arbetslös barnvakt som vill passa tre ungar 2-6år?)

Det är dags för en förskola som vågar och orkar fejsa att alla föräldrar inte bor granne med släkten och jobbar 75% när barnen är små.
Hur fult det än kan låta så arbetar vissa av oss till och med på Kristihimmelsfärd!
Vad är det som gör att så gott som alla andra verksamheter i samhället håller igång på betydligt utökade tider än de på dagis i sten huggna "07.30-17.30 måndag-fredag"?

(Nej, jag tycker inte heller att barn ska vara för många timmar på dagis, men att tillmötesgå föräldrarnas arbetstider/dagar tycker jag fan är på tiden! Varför skulle det vara bättre för barn att vara ledig lör-sön än tis-ons?)