Katt i liten hatt:

FF!

Herr Piano har av olika anledningar åkt iväg på jobb i helgen så vi andra har FF ända tills söndag lunch!

Nu ska här tapetseras och surfas med gubb-datorn på toa!!!!!!!!!

Majas kaviar

En trevlig kollega berättade idag att jag hade en egen sinal i hans mobil som spelade när jag ringde; We´re not living in America. Han tycker nämligen att jag är otroligt lik sångerskan Maja.
Coolers tänkte jag, att vara lik en rockstar är ju inte något man sörjer.

Jag berättade inte att jag har ett namn på kollegan när jag nämner honom för andra -Kaviarkillen.
Han själv är nämligen en kopia av en annan kändis.

Dagens bikt:

Herr Piano är sjuk och platt sängliggandes sen ett par dagar.
Men den jag verkligen tycker synd om är mig själv som ensam fått byta alla blöjor.

Det är bara med näsan i spädbarnsträsket som man på fullaste allvar kan tycka att sju bajsblöjor är värre än en lunginflammation.

Upptrappning!

Jag har börjat jogga.
Kanske är det för tidigt att ropa hej efter endast en runda, men jag är hoppfull.
I ett överilat ögonblick (läs: i julas när snön låg meterdjup) hade jag tackat ja till att springa Vårruset tillsammans med svägerskan, och eftersom hon är en sån som varken glömmer eller skitsnackar är det bäst att börja träna.

Döm om min förvåning när jag igår gav mig ut på mitt livs första springtur -jag var nämligen inte helt usel!
Jag joggade utan uppehåll och i hyfsad takt i hela 25min innan jag var tillbaka hemma -fortfarande vid liv och god vigör.

Så nu ska jag springa varannan dag.
Vårruset here I come!

Geld Pesk igne!

Påsken är härlig tycker jag, man får vara ledig i vårsolen och äta en massa sill med ägg.
Perfekt.
Själva har vi firat i dagarna tre med släktlunch, grannmiddag och påskfest för bästa kompisarna.
Jag vet inte om det är vädret, laxen eller brien som gör mig så lätt om hjärtat;
-idag är livet lätt att leva!

GELD PESK!

Vanvård

Idag tänker jag tacksamt att det är en jäkla tur att det inte finns en bloggvårdsnämnd.

För i så fall hade de tvångsomhändertagit min lilla vanskötta blogg på stående fot!

Barnarbete

Idag var fyra av ungarna med på jobbet i olika omgångar.
Först Fina Fyran men han duger ju inte så mycket till mer än att spela dataspel och hämta vatten ur tappkranen i matsalen, så det behöver jag inte skrävla om.

Men på eftermiddagen kom Stortjejerna!
De flinka fjortisarna fick hjälpa Artistmyndigheten med att häfta ihop blanketter och nummerlappar. Och si! På mindre än två timmar hade det buntats mer än 2700 av mina små rekorderliga avkommor!

Tack tjejer, ni är bäst!
(Sen firade vi genom att äta ful-kina på Söder i goda vänners lag. Det var en härlig kväll.)

I ren panik.

Hej Irené!
Dina barnbarn mår fint.
Det är synd att du aldrig får träffa dem, men jag vet att du ändå känner dem.
Vi tycker att Lilla Arg är så lik dig när du var flicka; lockigt hår och långa kinder. Jag tror ni kommit väl överens om hon bara hunnit före metastaserna.

Fina Fyran kan skriva siffror nu, han läser ju redan men mesta tiden ägnar han åt att rita serier och hajar. Han brukar fråga om han får vinka till dig om han åker flygplan någon gång.

Liten Späd fyller två i sommar och tycker så mycket om ordning och reda. Sina saker lägger hon i långa rader och till och med dagispersonalen är överrumplade av hennes förmåga.
Det är synd att ni inte fick träffas; två eldiga organisatörer!

Jag försöker förvalta ditt genetiska arv, och tänker att vi ändå sitter i samma båt.
Inte för att jag nånsin heller kände dig, mer än genom dina barnbarn som du aldrig fick träffa.

Men vi tänker på dig, farmor Irené.

Moment 22

På kvällen vid åtta är jag sinnessjukt, kriminellt skittrött.

Fast om jag lägger mig för tidigt kommer jag vakna i ottan och sömnlöst våndas över att jag kommer att vara ännu tröttare följande dag.

Hur löser man det?
(Helst på lagligt vis)

Sweet 35

Vad ger man någon som redan fått allt?
Herr Piano fyller 35 men jag har betat av de bästa presenterna tidigare år:

uppstoppad krokodil med parasoll och resväska
eltandborste
hundvalp (ok, den var mest till mig själv)
kohorn att hänga på väggen

Tips?
(Inga djur, ungar eller kläder. Det har han redan)

Framtidsplaner:

Om det fortsätter så här kan jag vara mormor när jag är 36.
36!
Och mormorsmor runt 54.
Mormorsmormor vid 72 och mormorsmormorsmor när jag fyller 90.

Perfekt.

Tröttman

Tur att jag inte orkar känna efter,
annars skulle jag upptäcka hur sinnessjukt trött jag är.

Dagens outfit:

Ja som fastslaget är jag en ytlig människa och därför har jag inte några problem att erkänna följande:

Varje dag går jag drömskt förbi mina högklackade skor och tänker att snart;

-snart mina älskade små puppor ska vi ut och göra skoj!

Snart smälter snön och klövarna kan åter trippa stadens gator.

Snart byts benvärmare och raggsockor mot vristremmar och spetsstrumpor.

Det ska bli så JÄVLA skönt!

R.I.P. (Eller: OS är över)

Jag har en tanke vad gäller vinter-OS som jag inte lämnar mig i fred:

I curling finns det två olika spelare:
1. Den som stöter iväg klumpen
2. Den som sopar framför klumpen.

Vad jag inte kan sluta fundera över är om man verkligen kan räknas som idrottsman om man bara sopar?
Eller måste man göra både 1 och 2 för att få vara med i ett curling-lag?

Tankarna mal vidare....