Möhippa!

I lördags blev jag hippad, eller hur man nu uttrycker det.
Jag ville aldrig att det skulle ta slut!
Om själva bröllopet bara blir en tiondel så fantastiskt som möhippan kommer jag vara en lycklig sate resten av livet.
Många fantastiska vänner, fint planerat, god mat, strålande väder, oändliga samtal, skratt, skratt, skratt och lite tårar. Alla sa så snälla saker och boostade mitt självförtroende till bristningsgränsen.
Tänk att det finns människor som tycker att jag är bra. Som tycker att jag är rolig, klok, empatisk och någon att se upp till. Det hade man väl aldrig kunnat drömma om!
Än mindre att mina (Båda gravida) tärnor från Skåne skulle orka styra upp en hel hippa, med folk och övernattning, aktiviteter och käk.
Mitt hjärta är fortfarande stort och ömt efter lördagens kärleksdos.
Jag kommer vårda minnet ömt, ömt resten av mitt liv.
Det var magiskt.
Tack alla!