Finorten makes a state!

Jag tycker det är väldigt coolt när vanliga människor gör avtryck i stadsmiljön.
Dock utan att förstöra den; vandalism är aldrig häftigt.
Däremot gillar jag gympadojor uppslängda i ledningar över gatorna, schablonsprayade rådjur på vägskyltarna och riktigt snygg graffiti på bergen runt tunnelbanetågen.
Alla ganska urbana yttringar får man väl ändå säga.

Länge har jag gått och sparkat grus i den medelklassa villastaden och väntat på att något skulle dyka upp även här. Ett tidens tecken, en kulturyttring från röster som inte någon lyssnar på, ett skri från kvävda kreativiteter.
Och nu -skam den som ger sig!
Nu har det äntligen hänt:

I finorten har det nämligen blivit en trend att låsa fast kasserade barncyklar/trambilar/vagnar/you-name-it utmed gatorna.
Mellan dimslöjor av spetsvirkade shabby chic-gardiner kantas trottoarerna av vrak.
Det roliga är att för den som aldrig kör bil (och således inte behöver sänka farten) innebär det ett otroligt irritationsmoment eftersom man tvingas ratta ut vagn och ungar på gatan för att komma runt varje Enskede-statement.

De där jävla installationerna kommer bli min död då jag en vacker dag bortträngd från trottoaren blir påkörd av nån übergasande curlingförälder.