Idol 1975

Jag älskar Born to run!

Jag älskar den så mycket att mitt hjärta klappar i otakt och hoppar över slag även när jag för tusende gången låter introt dunka in i mina öron.

Skivan gavs ut ett år innan jag föddes och det är ett mysterium hur en gubbe på helt annan kontinent kunde veta, att det 36år senare skulle traska en gädda över Skanstullsbron och känna igen varenda ord han skrev.

En som visserligen skulle ha fladdriga vjeans och Leejacka med ludd på kragen och guldiga RayBans på näsan; men varken heta vare sig Mary eller Wendy eller Rosalita i förnamn, fast ändå känna sig så träffad av de där textrena att de brände i bröstet när hon hörde dem.

Marknadsföring

När man köper MittVal Sport vill man tro att innebörden är att man skaffat sig vitamintabletter för människor som hehöver extra tillskott eftersom de idrottar en del.

Men efter att jag öppnat burken inser jag att vad namnet egentligen syftar på är att de här tabletterna är så stora att det är ett helt jävla träningspass bara att svälja ner dem.

Vissa dagar är bättre än andra

Äntligen känner jag igen mig själv!

It´s getting dirty

Förlåt

Förlåt mig det du
är ledsen för
-allt och ännu mer.

Två vuxna mitt i
gemensamma livet,
som en sargar och förstör.

Förlåt att jag inte vill gråta
mer,
även om jag är skör.

Jag är också ledsen,
fast inte när du ser.

Pysselmys

På tal om kastanjer gjorde vi en djurpark idag. Småtjejerna var lediga från dagis och vi vek förmiddagen åt att promenera runt i Byn och leta upp allt man behöver för att göra en hel Skans. Kottar, mossa, pinnar och andra gratis-fynd.

Lilla Arg kom på att man kunde göra juver av nypon på kossorna.

Det var briljant tycker jag!

Magic minutes...

Jag nattar skitungarna. Det är gosigt.
Vi läser ny kapitelbok och Späd borrar in sina krokiga treårsben under mina i sängen. Fyran lutar kalufsen tungt mot mitt bröst.
Efter sista sidan ligger vi alldelse stilla och andas i takt; Fyran, Späd, Arg och Mamman.
Det bara blev så, en liten nano-paus mitt i allt.
Från ovanvåningen hör jag Stortjejerna diskutera matte. Bullarna de bakat sprider myslukt i hela huset.

Det var en perfekt stund!

Nu ere nu

Det är höst i Enskedet. Jag susar fram på min ljusblå cykel och himlen är hög som aldrig förr.
Marken ligger prickig av högblanka kastanjer att fylla fickorna med -det är svårt att låta bli.
Lönnlöven krusar sig längs trottoarkanterna och om man vågar kniper man ett av alla äpplen som dignande tynger ner grenarna till praktisk nåhöjd.

Det är lugnt i själen. Fridfullt och stilla.
Jag låter luften fylla mina lungor och tänker att just nu är jag lycklig. Just nu är allt bra.
Livet är fullt av en massa nu, det känns både läskigt och hoppfullt.
Nu är nu. Och nu. Sen är också nu.
Det är coolt!
Och bra.

Innan gryningen

I natt är jag utan hud,
bortom skyddande skal.
Hjärtat i otakts ljud,
vrids av själens kval.

I natt är jag ingens mamma,
bara fylld av ensam tid.
Jag är inte densamma,
när gryningen tar vid.

Det tog sin lilla tid..

...men nu har jag äntligen kommit på hur man gör för att spärra bloggen mot kommentarer.
För nej, jag vill faktiskt inte veta vad ni tycker - jag vill bara skriva.

Tack alla ni som under åren peppat och stöttat i kommentarsfältet. Det kommer jag sakna!

Nej tack, ni som passade på att sprida era egna tillkortakommanden i syrliga, anonyma ordalag.
Det var nära att ni vann.
Tur att en gädda har så jävla många ben att resa sig på!

(Det sög liksom tre månaders must att tugga i mig nån kvävande omtanke jag fått plitat i kommentarsfältet utan att ha bett om det härom sistens. Nu städar jag upp här i gölen, och plitar vidare när andan faller på.)

Sweet 34

Idag diskade jag en plastpåse, en sån där tjockväggad med ziplås.
Det var helt naturligt i stunden, men efteråt blev jag rädd.
Jag antar att det är början på en ny typ av era.
Kärring-eran.
Snart nog kommer jag att stryka omslagspappret från ungarnas julklappar.
Det gäller att passa sig.

I rest my case....

http://gaddans.blogspot.com/2011/05/lilla-spad-klipper-till.html

Långholmslycka

(Fina Fyran fotograferade)

Tre Små och jag fortsatte semesterns första vecka med att bada på Långholmen. Vi tyckte det var en klar 7:a på vår nya 10-gradiga skala som vi instiftat idag och kallar för Beachpitchen.

Resumé: Klart vatten i bra temperatur. Spännande strand med träd i brynet där man kan leka Tarzan och släta klippor att hoppa från. Smidig resväg, vagnvänligt och tons of soptunnor ger extra mammapoäng. Trevligt och civiliserat folk som gör det lätt för barnen att träffa kompisar och föräldrarna att parera hinkstölder och vattenkrig.

Minus för avsaknad av havssälta, sanden är dammig och solvinkeln lämnar en del att önska för en dyrkare. Ganska litet, framförallt i förhållande till antalet som vill bada.

Semester dag 2.

Japp!
Nu ska det tas igen. Alla innerliga, kvalitativa samtal.
Det går så där.

På stranden
4-åringen:
- Får vi glass, kan vi köpa glass, jag vill ha glass, får jag glass kan vi handla glass, när ska jag få köpa glass, vi vill ha glass, ge mig glass mamma, nu går vi till kiosken, jag VILL ha glass, nu ska vi äta glass, hit med glaaaaaaaaaaaassssssss, kan vi köpa glass, jag vill ha glass, får jag glass kan vi handla glass, när ska jag få köpa glass, vi vill ha glass, ge mig glass mamma, nu går vi till kiosken, jag VILL ha glass, nu ska vi äta glass, hit med glaaaaaaaaaaaassssssss!
Jag:
- Idag köper vi inte någon glass. Ingen alls.
4-åringen:
-..............kan vi åka och bowla då?

I solstolarna
Pianot:
-Morr.
Jag:
-Morrmorr!
Pianot:
-Gr!
Jag:
Gggrrrrrr!!!

I badrummet
Jag:
-Nej du får inte ha tandborsten i rumpan!!!!
3-åringen:
-JOHOOO! FÖR DEN ÄR MIIIN!

Semester dag 1.

Det var en bra första dag på semestern = jag åkte till jobbet.
Löneförhandlade och blev nöjd.
Åkte hem och sket i att städa.
(Jag har ju hela sommaren på mig)
Och efter att ha handlat byggmaterial på stans byggvaruhus för en halv miljon,
har vi tydligen kommit upp i första premienivån.

Det var i sanning en lyckans dag!